Mötesplatsen för dig inom svensk industri, jun, 17 2019
Senaste Nytt

Räntehöjningar kan dröja i flera år

Francisco Seco AP/TT: ECB-chefen Mario Draghi tillträdde den 1 november 2011. Hans mandat tar slut den 31 oktober i år. Arkivbild.
Francisco Seco AP/TT: ECB-chefen Mario Draghi tillträdde den 1 november 2011. Hans mandat tar slut den 31 oktober i år. Arkivbild.
Sait Serkan Gurbuz AP/TT: Bland kandidaterna till att bli nästa ECB-chef finns den tyska centralbankschefen Jens Weidmann. Arkivbild.
Sait Serkan Gurbuz AP/TT: Bland kandidaterna till att bli nästa ECB-chef finns den tyska centralbankschefen Jens Weidmann. Arkivbild.
Ng Han Guan AP/TT: En annan kandidat till att bli nästa ECB-chef är den franska centralbankschefen Francois Villeroy de Galhau. Arkivbild
Ng Han Guan AP/TT: En annan kandidat till att bli nästa ECB-chef är den franska centralbankschefen Francois Villeroy de Galhau. Arkivbild
Publicerad av
TT - 05 jun 2019

Det politiska spelet kring ECB-chefen Mario Draghis efterträdare pågår parallellt med att Draghi och hans direktion försöker dra upp riktlinjerna för den framtida penningpolitiken.

Den mest hökaktiga kandidaten till att efterträda Draghi är tysken Jens Weidmann, chef för den tyska centralbanken Bundesbank. Han har länge pläderat för högre styrränta och stramare penningpolitik.

Extremt billiga lån

Om det blir Weidmann eller någon mjukare kandidat som får jobbet kan börja klarna till EU-toppmötet den 20–21 juni, då topposter i EU ska börja fördelas.

Inför torsdagens räntebesked pekar de flesta prognoserna mot en svag tillväxt och ett tryck nedåt på inflationen. Så i stället för den första räntehöjningen från ECB:s sida sedan sommaren 2008 kan det börja bli aktuellt att börja flagga för att sänka räntan ännu mer och kanske gå in med en ny runda stödköp av obligationer.

Ett första steg i denna riktning togs i våras när ECB aviserade en ny omgång så kallade TLTRO-lån till september. Det handlar om långfristiga lån med extremt låg ränta, kanske på minusnivåer. Det innebär att bankerna får betalt för att ta lånen, om de kan öronmärka de inlånade medlen till ökad utlåning till företag och hushåll.

När det gäller ECB:s styrränta, på rekordlåga noll procent, är det senaste beskedet från Draghi att den kan höjas först 2020.

Men vi räknar inte med någon räntehöjning från ECB vare sig 2019 eller 2020, säger SEB-ekonomen Elisabet Kopelman.

Med räntebeskedet väntas detaljerade villkor för TLTRO-lånen. Dessutom kommer nya ECB-prognoser för tillväxt och inflation, där det inte väntas några större justeringar.

Varning för recession

Vi tror att ECB kommer att hålla kvar vid en bild av att vi kommer att se en vändning uppåt, men att man fortfarande ser nedåtrisker, säger Kopelman.

En tung risk som har ökat är att handelskriget mellan USA och Kina kan spåra ur, enligt Kopelman.

Ekonomer på amerikanska Pimco, en av världens tyngsta aktörer på räntemarknaden, varnar samtidigt för att en global recession lurar runt hörnet.

Vår basprognos är att vi kommer att se en recession under de närmaste 3–5 åren, säger Peder Beck-Friis, portföljförvaltare på Pimco

Recessionen väntas denna gång bli mjukare än under finanskrisen 2008–2009. Fast den antas också bli mer utdragen då utrymmet för penningpolitiska stimulanser är begränsat. Det gäller inte bara för ECB och USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) utan i ännu högre utsträckning även för Riksbanken.

Under de senaste nio recessionerna har Fed sänkt styrräntan med i snitt 5 procentenheter. Nu ligger räntan på 2,5 procent, så det är klart att man inte har samma utrymme, säger Beck-Friis.

Den svenska styrräntan på minus 0,25 procent innebär ännu mindre utrymme.

Det finns nog en nedre gräns vid minus 0,60–0,75 procent, säger Beck-Friis.

Oerhört stort utrymme

Hur utdragen nedgången blir för svensk del avgörs därför till stor del av om Sveriges regering förmår genomföra skattesänkningar eller ökade investeringar ovanpå de automatiska stabiliseringsmekanismerna som a-kassan, som slår till när konjunkturen vänder nedåt.

Beck-Friis tvivlar på den politiska beslutskraften, trots budgetöverskott och låg statsskuldsnivå.

Nu ligger statsskulden på under 40 procent av BNP, vilket är bland de lägsta av alla industriländer. Det finns ett oerhört stort finanspolitiskt utrymme. Men det är inte där skon klämmer, säger han.

Annons

Annons

Annons