Mötesplatsen för dig inom svensk industri, jul, 22 2019
Senaste Nytt

Ekonom: Rea på svenska tillgångar

Thommy Tengborg/TT: Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent och växelkursen är rörlig svarar Stefan Ingves när han får kritik för att hans massiva penningpolitiska stimulanser har bidragit till att försvaga den svenska kronan. Arkivbild
Thommy Tengborg/TT: Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent och växelkursen är rörlig svarar Stefan Ingves när han får kritik för att hans massiva penningpolitiska stimulanser har bidragit till att försvaga den svenska kronan. Arkivbild
Jessica Gow/TT: Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom, varnar för att den svaga kronan innebär att det rea på svenska tillgångar. Arkivbild
Jessica Gow/TT: Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom, varnar för att den svaga kronan innebär att det rea på svenska tillgångar. Arkivbild
Anders Wiklund/TT: Kronan har fallit markant mot både dollarn och euron sedan årsskiftet. En dollar kostar 9:55 kronor och en euro nästan 10:70 kronor, vilket är den sämsta kronkursen sedan 2002 respektive 2009. Arkivbild
Anders Wiklund/TT: Kronan har fallit markant mot både dollarn och euron sedan årsskiftet. En dollar kostar 9:55 kronor och en euro nästan 10:70 kronor, vilket är den sämsta kronkursen sedan 2002 respektive 2009. Arkivbild
Publicerad av
TT - 02 maj 2019

Debatten var stundtals livlig när riksdagens finansutskott höll utfrågning om Riksbankens redogörelse för 2018 års penningpolitik. Det hettade till som mest när den svaga kronan togs upp.

Stefan Ingves fick först beröm vad gäller inflationsmålet på 2 procent. Båda opponenterna som deltog i utskottets utfrågning, Robert Bergqvist och universitetslektor Anna Seim vid Stockholms universitet, tycker att Riksbanken måluppfyllelse är god.

Motsägelser och otydlighet

Seim var dock kritisk till att Riksbanken dröjde till slutet av 2018 med att höja styrräntan till minus 0,25 procent, från rekordlåga minus 0,50 procent. Det borde enligt Seim ha gjorts redan 2017, när inflationsmålet var uppfyllt, för att kanske ge mer resurser att jobba med när konjunkturen vänder nedåt, resursutnyttjandet minskar och inflationen faller. Det hade kanske även hejdat tendensen till ökad skuldsättning bland hushållen, enligt Seim.

Bergqvists kritik var mer riktad mot vad han ser som motsägelser och otydlighet i Riksbankens kommunikation. Enligt chefsekonomen har Riksbanken å ena sidan pratat ned kronans värde i tal och kommentarer från direktionsmedlemmar och med mandatet att göra snabba interventioner på valutamarknaden om kronan stärks för snabbt. Men i Riksbankens penningpolitiska rapporter har prognoserna samtidigt pekat mot en starkare kronkurs.

Otydligt, asymmetriskt och skadligt, är domen från Bergqvist, som varnar för effekterna av den just nu ovanligt svaga kronan. Det skapar bland annat oro kring effektivitetsförluster i svensk exportindustri och därmed Sveriges långsiktiga konkurrenskraft om exportföretagen i form av en försvagad krona får skydd från konkurrens från andra länder.

Mer analys och utvärdering

En annan negativ effekt är att den svaga kronan urholkar svenska hushålls och importföretags köpkraft. Samtidigt tenderar priserna på företag, värdepapper och fastigheter i Sverige att tryckas ned, varnar Bergqvist.

Vi rear ut svenska tillgångar, säger han, och efterlyser mer analys och utvärdering.

Ingves slår ifrån sig kritiken. I korthet svarar han att Riksbanken sedan början av 1990-talet inte för någon valutapolitik. Penningpolitiken förs med ett inflationsmål i kombination med en flytande växelkurs. Dessutom är kronkursens effekter på inflationen begränsad, enligt Ingves.

Kronan kan svänga upp och ned och inflationen rör sig ändå inte särskilt mycket, säger han till journalister efter debatten.

Man kan inte ha både ett inflationsmål och en fast växelkurs, eller en halvfast växelkurs. Det finns ett antal länder där man försökt ge sig på det och i slutändan är bilden ganska tydlig. Det fungerar inte, tillägger han.

Stora reaktioner på marknaden

Och när det gäller den reala växelkursen på längre sikt avgörs den enligt Ingves av hur Sverige hanterar strukturella utmaningar som handelsvillkor, produktivitet och vilka varor och tjänster som Sverige producerar.

Det är helt andra faktorer, som inte penningpolitiken rår på, säger han.

SEB:s Bergqvist är bland annat även kritisk till att Riksbankens räntebesked ofta skapar stora reaktioner på ränte- och valutamarknaden. Inte heller denna kritik biter på Ingves, som anser att man måste vänta 1–2 år efter ett penningpolitiskt besked för att kunna bedöma effekterna.

Då ska du inte dra för stora växlar på vad som händer vid en enda given tidpunkt, säger han.

Annons

Annons

Annons