Mötesplatsen för dig inom svensk industri, mar, 26 2019
Senaste Nytt

Här testas morgondagens hissar

Foto: Kone
Foto: Kone
Publicerad av
Peter Höök - 20 feb 2019

Världens djupaste schakt för att testa hissar finns i en kalkgruva i finska Tytyri några mil utanför Helsingfors. Där har Kone ett laboratorium för att under tuffa förhållanden utveckla och testa dels prototyper, dels komponenter som ska levereras. Laboratoriet är en viktig resurs för att få möjlighet att möta kundernas behov av smidiga personflöden.

Företagets fokus blir alltmer lösningsorienterat. Under 1990-talet, närmare bestämt 1996, introducerades MonoSpace® som var världens första maskinrumslösa hiss. Åren 2000–2010 kännetecknades av inriktning på energieffektivisering. Innevarande decennium karaktäriseras av en tilltagande digital utveckling av hissar och rulltrappor.

Bakom Kones framgångar ligger en rad innovationer. Det är ingen slump att företaget av Forbes placerades på listan över världens mest innovativa företag, med en sjundeplats bland europeiska företag och plats 59 i världen.

Företagets arbete med testning och utveckling sker i sex olika länder: USA, Indien, Kina, Mexiko, Italien och Finland. I finska Hyvinkää sker både utveckling och tillverkning. En mycket viktig forskningsresurs finns i Tytyri i Lohja fem mil från Helsingfors. År 1997 invigdes ett laboratorium – Kone high-rise laboratory – som inkluderade fem schakt i en aktiv kalkgruva. För att kunna utveckla och prova hissar valde KONE att inte uppföra en byggnad ovan jord, vilket är både dyrt och kräver bygglov. Istället använder laboratoriet flera schakt under mark. Våren 2017 togs ytterligare sex schakt i bruk. Idag används sju av schakten för test av hissar till skyskrapor och de övriga för test av hissar till medelhöga och låga hus. Som djupast når schakten 350 meter.

– Vi har de högsta laboratorieschakten i världen för att testa hissar, berättar Santeri Suoranta, som är teknisk chef för Kone. Här provar vi prototyper, produkter, komponenter och material och kan undersöka olika fenomen.

Hissarnas hastighet är upp till 19 m/sek eller upp till 26 m/sek vid fritt fall. Provningarna utförs under mycket tuffa förhållanden. Säkerhet och bromsprestanda går att testa genom att släppa en 10 ton tung hiss ner i ett 200 meter djupt schakt.

Schaktens djup är en stor tillgång. Kone levererar hissar till extremt höga byggnader i världen. Det byggs allt högre numera. Under 2017 färdigställdes 144 hus högre än 200 meter, varav 15 var högre än 300 meter. Ur miljösynpunkt är det bättre att bygga högt än att sprida ut bebyggelse, men skyskrapor är givetvis dyrare att bygga.

I Kones high-rise laboratory går det att undersöka acceleration, inbromsning, nödbromsning, åkhastighet och komfort bland annat. De hastigheter som nämnts ger inte en hissfärd med komfort. Den allmänna uppfattningen om vad som är komfortabelt skiljer sig mellan världsdelar, men hos oss rör det sig om upp till 10 m/sek.

Laboratoriet har varit en mycket viktig resurs bland annat vid utveckling och testning av UltraRope som kan ersätta konventionella stållinor som hisslinor. UltraRope har en kolfiberkärna och högfriktionsbeläggning. Jämfört med stållinor är vikten 80 procent mindre och hissens rörliga massa är 60 procent lägre. Livslängden hos UltraRope är dubbelt så lång.

– UltraRope har hittills mest använts i höga byggnader i Asien. Först ut i norra Europa blir Karlatornet i Göteborg, berättar Rasmus Anjert, affärsområdeschef för Kone Skandinavien.

Annons

Annons

Annons