Mötesplatsen för dig inom svensk industri, nov, 13 2018
Senaste Nytt

Här är Trumps största handelskonflikter

Carolyn Kaster/AP/TT: USA:s president Donald Trump och handelsgeneralen Robert Lighthizer i Ovala rummet. Arkivbild.
Carolyn Kaster/AP/TT: USA:s president Donald Trump och handelsgeneralen Robert Lighthizer i Ovala rummet. Arkivbild.
Publicerad av
TT - 02 nov 2018

På söndag kommer USA, efter president Donald Trumps beslut tidigare i vår att lämna kärnenergiavtalet, att återinföra den andra rundan av tidigare sanktioner riktade mot Iran. Den första omgången sanktioner infördes i början av augusti och förbjuder användningen av USA-dollar och ädla metaller i affärer med Iran.

Därtill medför straffåtgärderna hårda restriktioner för fordonsexport till Iran, vilket i praktiken har slagit ut bland annat lastbiltillverkarens Scanias möjligheter att bygga fordon i landet, enligt vd:n Henrik Henriksson. Men för Scania återstår de tuffaste sanktionerna, enligt lastbilschefen.

De kanske ännu svårare sanktionerna är de finansiella åtgärderna, där banksystemet stängs ner, både frivilligt och ofrivilligt. Det skapar en situation där det är omöjligt att få ut några pengar från Iran.

Med den nya sanktionsrundan hoppas USA inte enbart slå ut Irans banksektor, Trump vill även vingklippa landets avgörande finansieringskälla: gas- och oljeexporten. Och den har redan rasat, trots omfattande prissänkningar.

USA vs Kina

Den 22 mars smällde Trump till med vad som skulle bli upptakten till ett handelskrig mellan USA och Kina. Hotet, som senare skulle bli verklighet och kraftigt utökat, höjde temperaturen inom världssamfundet som redan fått smaka på presidentens stål- och aluminiumtullar, vilka han tagit beslut om tidigare samma månad.

De nya strafftarifferna på kinesiska varor värda 60 miljarder dollar motiverades av en utredning som pekade ut Kinas statliga subventioner för att snedvrida konkurrensen, ansvara för stöld och påtryckningar samt ha givit kinesiska företag tillgång till immateriella rättigheter som annars tillhört amerikanska bolag.

Ett halvår senare har handelkriget gått över i en lågintensiv fas. Trumps nuvarande importtullar om 10 procent omfattar kinesiska varor värda 250 miljarder dollar. Efter årsskiftet väntas procentsatsen på befintliga tariffer höjas med 15 procentenheter och ytterligare tullar på över 250 miljarder dollar hotar den resterande kinesiska exporten.

Kina har däremot inte samma möjlighet att införa lika höga tullar då landet har ett handelsöverskott gentemot USA. Och deras motåtgärd, ett gigantiskt tullpaket på amerikanska varor om 110 miljarder dollar framstår som småpotatis i jämförelse.

De kan eventuellt ge igen genom att göra det byråkratiskt mycket svårare för amerikanska företag att verka i landet, säger Frédéric Cho, oberoende Kina-rådgivare.

I samband med G20-mötet i Argentina senare i november väntas Kinas Xi Jinping möta president Trump. Tidigare försök till vapenstillestånd har dock runnit ut i sanden och enligt Cho är det oklart vad USA:s president kräver av Kina.

Trump har sagt att så länge han (Xi Jinping) kommer med bra nyheter så blir det en bra uppgörelse. Frågan är vad han menar är bra nyheter. Inte ens den amerikanska sidan verkar ha en total konsensus om vilken linje som gäller.

USA vs EU

Till en början var EU och sex andra länder undantagna från president Donald Trumps stål- och aluminiumtullar, vilka han beslutade om den 8 mars och som sedan trädde i kraft två veckor senare. Strafftullarna på importerat stål sattes till 25 procent, tarifferna för aluminium till 10. I början av juni kom dock Sverige och de andra medlemsländerna i EU att bli snuvade från specialbehandlingen och den transatlantiska handelsrelationen surnade.

När EU-kommissionens motåtgärder var på plats i slutet av juni hade europeisk stål- och aluminiumexport till ett värde av 6,4 miljarder euro belagts med Trumps tullar. Och tvärtom har importen av en lång rad av amerikanska produkter, såsom bourbon, riskakor och motorcyklar blivit 25 procent dyrare att köpa in i EU.

Sedan toppmötet mellan kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Donald Trump i juli har litet förändrats. Det största hotet är fortfarande presidentens hot om biltullar riktade mot EU-länderna, en export värderar till 51 miljarder euro och som enligt en studie beställd av regeringen skulle hota närmare 4 000 jobb i Sverige.

För EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström är nästa steg att träffa USA:s representant Robert Lighthizer senare den här månaden, men enligt källor till TT har amerikanerna ännu bara visat ljummet intresse att för att gå vidare i processen.

Trumps framgång

Hittills pekar mycket på att Trumps bilaterala handelspolitik haft en omvänd effekt där omvärlden, inte minst Kina, sluter upp bakom frihandel och multilaterala avtal. Men när det kommer till USA:s handelspolitik på hemmaplan är det Trump som trumfar. Det tidigare så kallade Nafta-avtalet med Kanada och Mexiko är skrotat och ersätts av USMCA, vilket har gett amerikanerna större möjligheter till mejeriexport norrut samtidigt som kraven på Mexikos bilindustri stärkts.

Annons

Annons

Annons