Mötesplatsen för dig inom svensk industri, okt, 23 2018
Senaste Nytt

Stora skillnader i kommunernas satsningar på drift- och vägunderhåll

Vill väcka liv i vägföreningarna

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay
Publicerad av
Peter Höök - 25 apr 2018

Det är stor skillnad på hur mycket kommunerna satsar på drift och underhåll av gator och vägar. En av de kommuner som satsar mest är Leksand i Dalarna. Berghs kommun i Jämtland har minst kostnader för vägunderhåll. "I Perspektiv" har med hjälp av kommun- och landstingsdatabasen Kolada, som är den enda som omfattar samtliga kommuner, försökt få en bild av hur mycket olika kommuner satsar på drift och underhåll av gator och vägar. Under perioden 2013 – 2016 hade Leksands kommun högst nettokostnad per invånare för drift av ”väg- och järnvägsnät och parkering” av alla kommuner i Sverige.

– Det är ett arv från kommunsammanslagningen på 1970-talet. För att likställa tätorterna i de tre kommunerna som slogs samman, bestämde man att kommunen skulle svara för väghållningen. Då åkte även alla byar med. Leksand består av över 90 byar som det bor folk i. Det blev med andra ord ett ganska stort engagemang som dessutom har vuxit med åren, säger trafikingenjör Lars Lindblom vid Leksands kommun.

– Ett stort bekymmer, framför allt på sikt, är att ett stort antal vägföreningar somnat in som ett resultat av att kommunens sköter många enskilda vägar.

– När det till exempel ska läggas ny asfalt eller genomföras bärighetshöjande åtgärder, är det vägägaren som ska stå för kostnaden. Men i och med att vägföreningarna har somnat in finns det ingen som kan ta in de ekonomiska medel som behövs.

– Det pågår en process som går ut på att väcka upp föreningar. Men det finns ett visst motstånd. En del tycker att kommunen ska stå för allt. Vi har en lång resa framför oss för att få en långsiktigt hållbar lösning.

Bergs är den kommun i Sverige som satsar minst på kommunal väghållning.

– Vi har inga kommunala gator. Det är förklaringen, säger Jesper Tjulin som är stabschef i Bergs kommun.

För cirka 20 år sedan bestämde sig kommunen för att lägga ut de kommunala vägarna på samfälligheter.

– Vi är den mesta landsbygdskommunen i Sverige, alltså den kommun som har den lägsta tätortsgraden. I Bergs kommun bor man i många små byar och orter, berättar Jesper Tjulin.

Vid sidan om de enskilda vägarna finns det även ett antal statliga vägar som går genom kommunen, till exempel E45. Dessa svarar Trafikverket för.

Trots avsaknaden av egna vägar saknar inte Bergs kommun helt gatukostnader.

Under perioden 2013 – 2016 betalade kommuninvånarna i genomsnitt 93 kronor per år till vägunderhållning via skattsedeln, enligt statistikdatabasen Kolada, väg- och järnvägsnät och parkering.

– Även om vi inte förvaltar egna vägar, är vi andelsägare i vissa vägföreningar. I till exempel kommunens centralort Svenstavik är vi den största andelsägaren.

Annons

Annons

Annons