Mötesplatsen för dig inom svensk industri, okt, 18 2017
Senaste Nytt

Traditionell industri måste utvecklas till smart industri

Globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen förändrar världen i dramatisk takt

Publicerad av
Peter Höök - 21 mar 2017
  • Globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen förändrar världen i dramatisk takt. Det skapar nya förutsättningar för, inte minst, industrin.

    Viktiga exempel på sådana förändringar är

  • kvalitetskonkurrens från lågkostnadsländer (som Kina).

  • ”massproduktion” av unika produkter (som kläder, medicin).

  • långtgående automatisering (digitalisering) av produktion, infrastruktur, administration och marknadsföring.

  • nya organisationsformer, professioner och ansvar.

  • Ekonomier (länder, regioner, företag) som snabbt anpassar sig till och tar vara på de möjligheter som dessa förändringar skapar, kommer att vinna på utvecklingen. Övriga kommer att förlora. Många kommer tyvärr att försvinna helt. För, som någon uttryckt det:

    Traditionell industri måste, som en effekt av de nya förutsättningarna, utvecklas till en smart industri (även kallad Industrie 4.0, Industrial Internet, etcetera). En smart industri kännetecknas, i sin svenska variant, av:

  • Fokusering på hållbar utveckling: Blicken måste lyftas från kortsiktig vinst- och likviditetsjakt till lösningar som är långsiktiga och därmed industriellt hållbara och som skapar långsiktiga aktieägarvärden.

  • Digitalisering: Allt som kan och är lönsamt att digitalisera kommer omedelbart att digitaliseras. ”Internet of People” kompletteras de kommande åren med ”Internet of Things”. Tillsammans skapar de ”Internet of Everything”.

  • Det livslånga lärandet: I en tid när nästan alla gamla lösningar kommer att ifrågasättas måste alla, som vill ha en framtida roll på arbetsmarknaden, att lära och tänka nytt. Det ställer krav på ett långtgående och systematiskt lärande. Vi borde alla sätta av minst fem timmar per vecka till kompetensutveckling.

  • Samarbeten: Internet of Things innebär att myndigheter, företag, hushåll, individer och det övriga civilsamhället integreras elektroniskt. Det kommer att förändra värderingar, affärsidéer, organisationsformer och arbetssätt. Inget enskilt företag, inte ens de största, kan ensamt utveckla sådana lösningar. De skapas genom organisationsöverskridande samarbeten. Tankesmedjan Sustainability Cicle är ett sådant samarbete.

  • Dessutom, många framtida investeringar måste, av konkurrensskäl, ersättas av underhåll. Detta kräver att vi utvecklar ett Smart Maintenance. En smart industri behöver med andra ord ett Smart Maintenance.

    Traditionellt underhåll har kännetecknats av

  • Avhjälpande och förbyggande kompetens

  • (Huvudsakligen) analoga verktyg

  • (Resultatblind) kostnadsjakt

  • Detta utvecklas nu av ett Smart Maintenance som kännetecknas av

  • Teknikutvecklande kompetens (i form av hållbarhetsingenjörer, HbI).

  • Digitala smart maintenance-system (DSMS)

  • Industriell hållbarhet dokumenterad med hjälp av hållbarhetsräkningar, HbR

  • Genom införande av ett Smart Maintenance genereras ett lärande som resulterar i ett teknikutvecklande underhåll (T1 och T2) med successivt allt lägre frekvens och därmed sjunkande underhållskostnader. Detta

  • minskar successivt risken för haverier och

  • tar oss mot en nollvision avseende (funktionella) fel samt

  • förlänger anläggningens tekniska och ekonomiska livslängd.

  • Det vi gör utgår från våra idéer. Idéer leder aldrig till lika bra resultat som vi drömde om när idéerna föddes. Därför måste vi lära av resultaten. Traditionellt underhåll har ofta varit reaktivt (laga och städa). Smart Maintenance är snarare proaktivt och syftar till att påverka de bakomliggande idéerna så att det allt oftare blir rätt från början. Smart Maintenance blir därmed en katalysator för

  • Forskning och utveckling

  • Konstruktion

  • Inköp

  • Investeringsbeslut

  • Etcetera.

Ett digitalt smart maintenancesystem (DSMS) har följande komponenter:

  • Modulariserad applikation. En applikation skall bestå av så många moduler som möjligt för att kunna utvecklas i så många små frekventa steg som möjligt.

  • Varje modul innehåller en eller flera sensorer (givare).

  • Sensorerna skickar via big data och 5G data till ett beslutsstödssystem.

  • Beslutsstödssystemet analyserar data med syfte att (1) upptäcka och varna för fel/kommande haverier (prediktion) och (2) generera data avseende hur felen skall kunna byggas bort (lärande).

  • Mobil visualisering: Beslutsstödssystemet skickar (1) relevanta data till (2) relevanta personers (hållbarhetsingenjörens) goggleglasögon, iPads och/eller dator.

  • Den felaktiga modulen omkonstrueras innan den 3D-printas.

  • En robot hämtar modulen och applicerar den på applikationen.

DSMS kräver

  • Långtgående standardisering av såväl analog som digital teknik.

  • Cyber security, eftersom leverantörer sannolikt kommer att få information från beslutsstödssystemet för att kunna bidra till 0-visionen.

  • Anpasssning av juridiken (patent, garantier, etcetera) till de nya möjligheterna.

Beslutsstödssystemet har en central funktion i ett DSMS. Kravet på ett sådant är att

  1. Analysera samband (korrelationer) mellan olika data med syfte att erbjuda en Early Warning-funktion. (a) Rätt person skall larmas vid (b) rätt tidpunkt och (c) erbjudas de prediktiva data som krävs för att förebygga felet i god tid före ett hotande haveri. Det är viktigt med tillgång till information om reservdelslager, reservdelsleverantörer, leveranstider, avtal, priser, etcetera. Det är dessutom viktigt att möjliggöra medverkan av expertis på distans.

  2. Analysera samband (korrelationer) mellan olika data med syfte att möjliggöra det lärande som krävs för att funktionella fel skall kunna elimineras ”för gott”. Tillhandahålla digitala ritningar på såväl applikationer som på enskilda komponenter med syfte att stödja lärande, göra förändringar i konstruktionen för att därefter 3D-printa nya bättre komponenter.

Båda dessa syften förverkligas på en högre nivå om BSS arbetar med någon form av Artificiell Intelligence (AI).

De flesta som är aktiva inom Sustainability Circle tycks vara överens om visionen av Smart Maintenance. Den svåra frågan är hur fort genomförandet kommer att gå.

Det som driver ett högt tempo är

  • Den allmänna digitaliseringstakten är mycket hög

  • Tekniken finns redan, om än inte så bra som den kommer att vara i framtiden.

  • Kostnaderna för den digitala tekniken kommer att sjunka snabbt när tekniken sprids

  • Det är svårt att identifiera några egentliga förlorare på den digitala utvecklingen mer än de som avstår från den.

Faktorer som motverkar ett högt tempo är

  • Tillgången på kompetens och allmän osäkerhet inför ”det nya”.

  • Det tar tid att anpassa affärsmodeller, organisationsformer, lagar och avtal, etcetera till den nya tekniken.

Genomförandet kommer inte heller att bli linjärt. 

Källa: Sustainability Circle